Diamond-Blackfans anemi (DBA) är en ärftlig kronisk sjukdom där patienterna lider av svår blodbrist. Patienterna saknar idag en behandling som specifikt rättar till orsaken till blodbristen. Istället behandlas de från spädbarnsåldern med blodtransfusioner eller kortikosteroider, vilket med tiden leder till allvarliga biverkningar och för tidig död. Målet med projektet är

Syftet är att utveckla ett nytt instrument och en metod för att ta prov på alla typer av cancermisstänkta förändringar som upptäcks via endoskopi (slangförsedda kamerainstrument). De vanligaste undersökta organen och undersökningsområdena är mage, tarm och luftvägar. Ett instrument som kan ta prov på alla typer av förändringar, såväl ytliga

Bröstcancer är enligt WHO den näst vanligaste cancerformen i världen. Behandlingen är vanligen kirurgi i kombination med cytostatika och/eller strålning och för majoriteten av patienterna startas därefter en 5-årig antiöstrogenterapi för att hindra återfall. Projektet avser att utveckla ett unikt p-stavsliknande implantat med välkänd substans (aromatashämmare – antiöstrogent läkemedel) som

Projektet mottog stipendium från Sten K Johnssons stiftelse under 2015. Sedan dess har följande skett: 1) nålprototyp har framtagits tillsammans med JOIN i Lund. 2) En studie på nålen vid bakteriologen på Lunds Universitet har visat att: a) Nålen fungerar b) Den ger temperaturberoende avdödning av bakterier c) Den har

För att uppnå visionen om individualiserad cancerbehandling måste den kliniska patologin utveckla bättre verktyg för att kunna “spå i vävnad”, d.v.s. identifiera biologiska särdrag, så kallade biomarkörer, hos enskilda tumörer, vilka har betydelse för sjukdomsförloppet (prognos) och effekten av olika behandlingar (prediktion). Konceptet innebär att man, för varje cancerpatient, samlar

Flera av de mest dödliga bakterierna i världen växlar mellan att orsaka symptomatiska infektioner och asymptomatiskt bärarskap, där de inte skadar sin värd. En av dessa är grupp A streptokocken (GAS). GAS har ett reglersystem som slår av och på virulensfaktorer, det vill säga molekyler som orsakar symptom och skada

Målet med detta projekt är att ta fram en första verifiering av en ny metod för behandling av sjukdomen multipel skleros (MS), en autoimmune sjukdom. Cirka 900-1000 personer insjuknar i MS varje år I Sverige. Dagens behandling är ineffektiv och ofta inte ens specifik för MS, och kan leda till

Lungsjukdomen KOL är enligt WHO den fjärde vanligaste dödsorsaken globalt och dess utbredning ökar. Av de drygt 200 miljoner människor som lider av KOL dör 3 miljoner årligen. Den diagnosmetod som är mest specifik för lungemfysem är datortomografi (skiktröntgen) – en kostsam mätning som kräver ett separat sjukhusbesök och röntgenstrålning

Bukspottkörtelcancer är en av de cancerformer som har sämst prognos. Svårigheterna är att identifiera bukspottkörtelcancer ”tidigt”. Det saknas biomarkörer såväl i blod som vävnad för att ge diagnos, prognostisk/prediktiv hjälp och stöd vid val av terapi. Forskning har nu funnit en bukspottkörtelcancerspecifik markör (Histone 1.3; H1.3). Syftet är nu att

Glioblastom är den vanligaste primära hjärntumören hos människor. Det är en diagnos med mycket dyster prognos. Målet är att undersöka om glioblastom uttrycker C1-IA och CRP (proteiner) som hämmar immunrespons genom att inaktivera komplementsystemet, samt testa behandling i olika djurmodeller för glioblastom. Olika administrationssätt kommer att testas, för att undersöka